Halloween is the shit!
Helluu:D i tisdags va jag och mamma på värsta läskiga grejen. det var typ en guidad tur på den kungliga teatern i drottningholm. fast det var på kvällen när det var kolsvart ute och det var iskallt i teatern för att antika grejer skulle förstöras om det var för varmt. iaf så den här guiden berättade spökhistorier som hade hänt i teatern mendan vi gick runt där!!( den byggdes på 1700-talet :O) men det läskigaste var att hon själv och hennes kollegor hade varit med om det hon berättade! och det var alldeles sant, för hon ljög inte det såg jag! det kan ju finnas naturliga förklaringar och så men ändå, när man gick där det hade hänt och ända ljudet man hade var en liten ficklampa. jag får gåshud bara jag pratar om det. jag kan berätta om lite saker som hon sa att hon hade varit med om; det var på kvällen och hon hade bestämt med en kollega att hon skulle hämta upp honom vid teatern när han var klar( han hade kvälls passet) och så skulle de gå ut och gå med hennes hund medan de väntade på nattbussen( det här var alltså mitt i natten :S). kollegan, vi kan säga att han hette Peter, hade bara en grej kvar han skulle göra innan han kunde gå hem, det var att gå runt i hela teatern och kolla så att ingen var kvar. den här teatern har två våningar och massor med små rum. när han kom upp på övervåningen såg han i ögonvrån en man som stod i hörnet i ett rum. han undrade vad han gjorde där och gick för att säga till att han skulle låsa och att mannen måste gå. han gick in i rummet, mannen hade grå 1800-tals kläder på sig.peter tyckte det här var lite konstigt men gissade att mannen hade haft en föreställning och inte hunnit byta om. då hände det, så fort han tittade in i mannen ögon började guidens hund( som stod utanför) yla något förskräckligt( guiden som ädge hunden menar att den aldrig har ylat förut och att den aldrig har gjort det efteråt) peter tittade mot fönstret och när han tittade tillbaka var mannen borta.
läskigt va?! och det här är alldeles sant, och vi fick stå i det rummet! plus att den gråmannen har setts innan och efter det. men dom här personerna som sett honom har inte haft någon som helst koppling till varandra och det var fler, säkert 10 år mellan gångerna dom såg honom.
giuden berättade också om ett spöke som bodde i teatern som hette karin. hon hade varit nån tjänstekvinna men dött när teatern byggdes, vet inte hur men hon kan ha fått nått över sig eller nåt sånt, iaf så bor hon i ett speciellt rum i teatern och om man inte knackar innan man går in så blir hon arg och förstör föreställningar eller släcker lampor, och då måste en scenchef och upp och prata med henne och be om förlåtelse. det här händer än idag!
det kanske inte låter så läskigt eller trovärdigt när jag berättar det nu men när man stod där var det så himla läskigt och man trodde på vart ända ord hon sa som om det var fakta! jag tror fortfarande på att det här faktiskt har hänt, för hon var noga från vilka kollegor hon hade hör detta, om de inte var trovärdiga så berättade hon inte dom historierna men dom här historierna kom, dels från henne själv och dels från kollegor hon litade på och visste att dom inte skulle hitta på något sånt.
det blev ett långt inlägg, haha xD
PUSS O KRAM//SALLY<33
